40 gäster. Sex stycken från Tyskland och resten från Sverige. Så många var vi som samlades i kyrkan i lördags för att se Jens syster Annika gifta sig med Fredrik. Under hela veckan hade det varit strålande väder, men lagom till vigseln öppnade sig himlen och det var i princip mer vatten i luften än luft. Som tur var hann vi precis springa in genom kyrkdörrarna innan det värsta regnet kom.
Väl inne i kyrkan var familjerna nervösa och männen genomsvettiga, men det hindrade inte mig och Jens från att vara beredda med våra kameror när Annika kom in, och vilken syn det var. Med en vacker vit brudklänning, fin håruppsättning och en tiara kom hon in. Väl framme vid altaret började själva vigseln, och det var något speciellt det med. Vid det här laget hade ösregnet kompletterats med åska, så lagom till att prästen tog sina händer på Annikas och Fredriks huvud och sa: ”I herrens namn…” dånade åskan högt som att någon skulle ha något emot vigseln. Jag kunde inte hålla mig från att skratta faktiskt.
När vigseln var över åkte vi till herrgården Toftaholm där middagen skulle hållas. Där fick vi (läs alla andra) fördrink medan vi väntade på att Annika och Fredrik skulle komma med båt. Det hade slutat regna så vi mötte upp dem vid bryggan. Sedan blev det middag, och vilken middag var inte det! Tyvärr var jag en ytterst dålig bloggare, så jag fotograferade inte maten, men det var två förrätter och en huvudrätt. Först blev det pumpasoppa med pumpapuré, sedan grillad chevréost på bröd med rödbetor till och till sist oxfilé med rödvinssky och någon potatisgrej. Hur gott som helst! Till det fick jag även dricka äppelmust. Väldigt gott var det.
Men var det ingen bröllopstårta?, kanske ni undrar, och det är klart det var det. Dock serverades den i familjens sommarställe. Där sattes ett stort tält med trägolv upp på fredagen, så vi blev hämtade av en buss och åkte dit. Tårtan var hur god som helst. Jag hade längtat efter den hela veckan. Den var med vit choklad och blåbär och sedan massor med annat gott. Det kan vara så att jag åt två stora bitar under bröllopsdagen och tre stora bitar dagen efter, men jag äter ju enligt LCHF, så självklart var det inte så *host*.
Efter tårtan var det dags för mig och Jens att börja jobba. Vi var nämligen drinkansvariga. Jag och Jens hade därför stått på morgonen innan bröllopet och skurit upp 50 limefrukter och 30 citroner. Dessutom hade jag rensat och rengjort tio liter jordgubbar. När vi väl körde igång med att servera drinkar blev det något av det mest uppskattade under hela kvällen. Gästerna älskade våra drinkar! Jag gjorde Strawberry Daiquiri och jag fick höra av två person att det var den godaste Strawberry Daiquiri de någonsin hade druckit. Då är det värt att tillägga att jag aldrig någonsin har druckit alkohol och ännu mindre varit bartender tidigare. Det kanske är min alternativa karriär om det skulle skita sig med min ingenjörsexamen?
När vi hade serverat drinkar i några timmar anslöt vi till festen och dansade hela natten. Jag brukar vanligtvis somna vid elva på kvällarna, men där var jag uppe ända till klockan fyra på morgonen. Jag förstår verkligen inte hur jag klarade av det. Det måste ha varit den extrema mängd socker jag hade fått i mig under kvällen, men det kanske var tur det, för roligt hade jag.
Dagen efter serverades det brunch på Toftaholm, så vi blev åter igen hämtade av en buss. Den här gången var folk dock inte fullt lika pigga och en del hade till och med blivit ”magsjuka”, men man gifter sig förhoppningsvis bara en gång. Då är det klart att man ska festa loss.
Det här var helt klart ett av mina fem bästa bröllop jag har varit på. Att jag bara har varit på fem bröllop behöver man kanske inte nämna…
