Jag, den trevliga Dennis och Linda

Vilken dag det var igår! Klockan nio på morgonen befann jag mig på Hankys kontor och träffade Linda. Hon hade också vunnit SL:s tävling, och nu efteråt verkar det som att det bara var vi två som vann, för alla andra som var med på flaket bestod av bögeliten och deras faghags. Vi passade inte riktigt in om man säger så.

Hur som helst… Vi var där på kontoret och blev sminkade och fick kostymer. Det hemliga temat på flaket var nämligen superhjältar. Jag fick vara Iron man och Linda fick vara Cat women. Trivdes jag med det? Inte det minsta! Kostymen var rolig att ha på sig, men sminket och håret… Jag förstår inte hur ni tjejer klarar av att sminka er. En eloge till er! Stylisten valde i alla fall att sminka mig som en fjortis. Mina kinder var helt bruna, och jag såg inte naturlig ut. Jag blev bara glad när jag tvättade av sminket och fick se mina fläckar igen. Det är så jag är och det jag är van med. De hade sagt till mig att jag inte skulle fixa mig för att de skulle göra det, så jag hade inte plattat håret eller någonting alls, så när sminkösen sedan frågade hur jag ville ha håret sa jag att hon fick göra vad hon ville. Det är trots allt hennes jobb, och jag trodde att hon skulle göra något roligt. Vad gör hon? Jo, hon tar hårspray och plattar till mitt hår så att det såg ut som det gör när jag har en “bad hair day”. Hur roligt är det liksom?

När vi väl stod på flaket och musiken gick igång efter att vi hade blivit uttittade i tunnelbanan, förstod jag varför alla tycker det är så roligt att åka studentflak. Det var hur roligt som helst! Hoppa, dansa och sjunga medan en halv miljon människor tittar på en är en otroligt cool grej det, och det var på flaket jag märkte hur otroligt trevlig Dennis är. Dennis är en bloggare som har bloggen DennisM, och han var inte alls som alla andra på flaket. Det fanns så klart andra undantag, men det var ungefär så det kändes. Det var roligt att träffa honom helt enkelt, men ytterst förvirrande. Jag är inte vad med att folk heter Dennis, så varje gång folk skrek Dennis reagerade jag, men det var självklart inte mig de skrek efter. Det roliga var att jag träffade en till Dennis i parken sen. Från att inte träffa någon alls till att träffa två stycken på samma dag.

Efter hela parad/SL/flak/överdrivna bögar-karusellen åkte jag till parken. Jag har knappt träffat nytt folk alls i parken alla andra dagar, men igår träffade jag hur många som helst, och jag hade hur roligt som helst! det var då jag insåg att jag faktiskt är social. Jag är inte osocial som jag har intalat mig själv att jag är. Jag är bara inte översocial som många andra är. Dock gjorde denna nyhittade sociala förmåga att jag fick en hink med is och öl tappad i skrevet så att det såg ut som jag hade kissat på mig, men det är priset man får betala.

I parken träffade jag Tony som jag var med under hela kvällen, och han hade på sig en Svampbob Fyrkant-kostym. Jag kanske inte har varit så tydlig med det, men jag älskar Svampbob Fyrkant! Det var hur många som helst som kom fram till honom under kvällen och frågade om de kunde få fota sig med honom och var han hade köpt kostymen. Det är uppenbarligen fler som tycker om Svampbob och att det inte alls är barnsligt. Där fick ni Svampbobhatare!

Runt elva ville Tony och två killar vi var med gå ut, men det ville inte jag, för jag ville sova, så vi åkte iväg, och jag fick verkligen anstränga mig så att jag inte somnade på bussen.

En rolig sak som hände i parken var att en kille som följer min blogg kom fram och sa att han tycker om min blogg. Det är precis sådant man vill att folk ska göra. Jag blev verkligen jätteglad. Tack så mycket!

Okej, nu blev det här världens längsta blogginlägg, men jag hoppas att ni orkar läsa det ändå, och det kommer fler bilder senare!

Jag i sminket
 
Jag var inte van med sminket. Jag är verkligen glad att jag inte håller på med sådant, för det irriterade mig hur mycket som helst.
Jag och Tony